”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

För många år sedan, vid den tiden då man införde trängselskatt i Stockholm, så deklarerade regeringen klart och tydligt att avgiften skulle gälla ALLA = SAMTLIGA bilister, men utan att torgföra det finstilta, så undantog man alla riksdagsmän denna avgift. Jag glömmer aldrig då man i TV frågade miljöpartisten, tillika nuvarande bostadsministern Peter Eriksson, om varför inte riksdagsmännen skulle betala den avgift som alla övriga medborgare tvingades till att betala, varvid hans svar var: 

”men vi måste ju kunna komma till jobbet i Riksdagshuset etc!” 

Jo jo jo, det är så här man frivilligt spär på politikerföraktet och anser sig själv oersättlig, viktigare och högre stående än sina väljare, dvs en som verkligen förtjänar rikliga privilegier?
Slutsatsen kan endast bli att ex Peter Eriksson anser att hans arbete förtjänar att slippa trängselavgifter, medan en hjärtkirurg som måste komma snabbt till sjukhuset med egen bil för att rädda människoliv, tvingas till att själv betala trängselavgift? Motivation; ”Herre Gud, det finns ju kollektivtrafik att ta för alla vanliga människor”!

Kom då inte dragandes med att det finns ju taxi, ty taxi är ingenting annat än privatbil med betald chaufför, m.a.o. resor för endast priviligierade människor som ex Rossana Dinamarca, som väl åkte taxi för uppåt 300.000:-/år för våra skattepengar! Viktiga personer som hon måste ju bara till jobbet snabbast möjligt, och då får det ju kosta vad det kosta vill!

Det är inte summorna som den enskilde måste betala mer som skaver mest, utan för den föraktfulla attityden från regeringen att själva få friskriva sig som de enda som ska slippa att betala för att snabbt komma till jobbet? Slutsats = alltså viktigare snabbt till riksdagen än att komma fort till sjukhuset för att rädda liv? Hur ska man eljest tolka denna prioritering till sin egen fördel?

Det är mycket vi förväntas att ha överseende med vad gäller våra folkvalda’s privilegier, men när de själva går före och visar vägen för andra med den sämsta sortens moral, skaffat sig groteskt höga avgångsvederlag, aldrig behöver riskera att skaffa sig ett nytt jobb som alla andra tvingas till ifall de blir uppsagda, och får de ett nytt välbetalt jobb så behåller de omoraliskt sin höga avgångspension ograverat även om de slutar i riksdagen 20 år före sin riktiga pensionsålder etc etc. Fr.a. vänsterpartister lär sällan eller aldrig återgå till något jobb efter att ha slutat i riksdagen, oavsett ålder! 
(f.ö. men vem vill frivilligt anställa f.d. tvättäkta vänsterpartister och kommunister, förutom på SVT, SR eller Aftonbladet? Senast i raden kommunister som ingen vill ha som anställd är ju den aktuelle jobbsökande Lars Ohly.)

Förundras inte sedan varför människor känner ett starkt förakt för alla dessa falska godhetsprofeter som visar vägen för andra med allt annat än att leva som man lär! Halleluja på er alla….! /CA

(Den träffsäkra teckningen är ritad av Jan-Erik Ander)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *